Det BÄSTA med min diabetes – ALVAR

ALVAR

I somras fick jag ett mail  i samband med att jag har gjort ett inlägg på ett diabetesforum i vilket jag undrade hur blodsockret kunde stiga till 25 under en tävling trots att jag inte åt någonting på flera timmar.

Hej Josefin 🙂                        
Roligt med en diabetiker med samma intressen. Jag har haft typ 1 sedan 1976 och har alltid idrottat ganska mycket. Har gjort klassikern 3 ggr. Använder pump och det är kanon för träningen. Annars är det klassisk kolhydratladdning inför långlopp och använder gärna CGM inför och under loppen. Sitter på styret under Vättern. Då kan man agera på bs-förändring [bs=blodsocker] i tid. Har länge funderat på att köra Iron man men ej kommit dit ännu. Maran får bli min nästa utmaning, det måste jag bara göra är ju en runner :).Grattis igen till din fina insats. Med högt bs dessutom, klarade du dig från kramp(du vet väl vad som händer i musklerna vid höga bs-värden?? )?
Kram från mig

”Vem är detta, varför skriver han till mig?”, tänkte jag. Hans mail kom som en skänk från ovan just när jag behövde det som mest. Alvar är äldre än mig och bor långt ifrån Skåne. Jag svarade ”Hej Alvar, tack för ditt mail etc”..

Dagen efter fick jag ett sms ”Jag blev otroligt glad att någon med diabetes kör långdistans och jag om någon kan uppskatta och förstå vad du kämpar med”. Wow vilken människa tänkte jag, han har ju rätt, han vet ju precis hur jag känner mig, det gör ju ingen annan. Alvar har dessutom kört fler Vasalopp än vad jag har och han kan ALLT om diabetes och han är trygg med den. Han säger ofta ”Josefin, du kommer också att finna harmoni och lära känna din kropp, men du är fortfarande ”diabetesmotståndare” för du har inte accepterat din sjukdom.” Det har han rätt i och då är det skönt att ha ett bollplank/en mentor, kort sagt en Alvar att vända sig till.

Alvar tycker inte att han kan allt, ”men jag är ju en diabetesveteran”. Förutom att Alvar peppar och uppmuntrar mig så ger han mig kunskap och försöker få mig att tänka efter. ”Ja du är hög nu, men du har tagit 5 enheter insulin för en timme sen, ha lite is i magen och avvakta.” Vid höga värden har jag blivit stressad över att värden inte går ner så jag har tagit mer insulin och har sedan fått , som jag uttrycker det själv ” krypa till köket i hundpyjamas [har två pyjamasar med hundar på] för att har varit för låg (läs under 2,0 i bs). Ibland blir jag arg och ledsen och vill strunta i allt och då säger Alvar ”Men gör det då Josse, moffa  godis en kväll, du både kan och får göra så”.

Alvar finns där för mig, bara ett sms bort, nästan alltid. Om inte Alvar har tid så återkommer han när han har tid. När jag tvivlar säger Alvar ”Du ska inte göra om dig. Du är du”. Alvar tycker jag är grym i min idrottssatsning och jag tycker Alvar är grym som är ”diabetesveteran” och kan svara på 97 % av mina frågor.  Alvar är det bästa med min diabetes. Tack för att du finns!

Mitt råd är skaffa dig en ”Alvar” en person som kan och vet mer om diabetes än vad du kan. En ”mentor” som kan förklara och lugna, ge råd och tips. Det kan leda till ett givande utbyte. Jag tycker inte att jag kan så mycket, 2,5 år gammal i min diagnos, men en kompis son har fått en ”Asta” i mig, för han är 10 år och tränar mycket och tycker det är jätteskönt att se hur jag tar sprutor, berättar om tävlingar och hur det ibland går bra och ibland mindre bra, men jag tränar ju vidare. Skaffa dig en egen Alvar!

Annonser

11 thoughts on “Det BÄSTA med min diabetes – ALVAR

  1. Min Nils har en Alvar.Nils är 3 år, och hans Alvar är 38. De har ett speciellt sätt att prata till varann, dit in i deras rum kommer jag aldrig nå. Jag önskar att jag hittar ngn mamma el pappa till en Alvar som jag kan smsa o lugna/råda/peppa. Bra blogg, ser att du fått till bilder! /Jenny.

  2. Jag har precis hittat till din blogg och är så glad att jag äntligen har hittat någon som skriver om hur det är att träna långdistans med typ 1 diabetes. Jag ska åka Öppet Spår för första gången om några veckor och funderar hela tiden på hur jag ska äta/dricka under loppet. Tror att det kommer ta mig 9-10 h (nybörjare på skidor). Vilka är dina bästa tips?

    • Hej Amanda! tack för ditt mail! Vilken dag ska du åka? Jag kör på måndagen. Bloggen komer handla mycket om skidåkning framöver . Har du pump eller penna? Mitt bästa tips är nog attdu har med dig en bs-mätare,så du kan kolla bs, det brukar jag göra vid varje kontroll . ( Under fliken tävlingsrapporter kan du läsa om mitt Vasalopp 2011,2012 och 2013.) Själv kommer jag ha pumpen och bs-mätare i ett AnnaPslinne, känner du till dem? mvh Josefin

  3. Jag ska åka på söndagen. Har penna och går med sensor under två veckor nu för att se hur jag reagerar på långvarig aktivitet. Kommer dock inte ha sensorn under själva loppet så blir att kolla på varje stopp. Andra icke diabetiker trycker i sig en hel del fel och energi och även om vi också behöver det kan vi ju inte bara äta snabba kolhydrater. Läste att du druckit buljong och vatten på alla kontroller, men något mer måste du väl fått i dig? :)!

    • Ja, jag dricker minst 6 muggar per stopp (även om det har inneburit att jag har behövt stanna 1-2 ggr för att kissa) . Jag har ätit kokta ägg,( för att bli mätt) Snickers, ( fett/socker),Extend ( för att inte bli för låg) och skumtomtar ( för det är gott!) . Har du koll på hur mycket du behöver äta för att inte sjunka? Det viktigaste är nog att du hittar ett bra ställe att ha bs-mätaren på, den fryser i fickan( är i allafall min erfarenhet).

  4. Tänkte ha den nära ryggen på något sätt. Du har den i linnet förstår jag. Är det inte jobbigt och kallt att krångla fram den vid varje stopp? Har mest åkt med en löparryggsäck nu, där den legat intill ryggen och hållit värmen. Men när jag idag kollade youtube klipp från Vasan ser jag ingen med ryggsäck, utan bara magväskor?!
    Har haft min diabetes sedan 2000 så har hyfsad koll på vad som räcker för ex.vis en halvmara men det är just den långa tiden som oroar mig. Under de senaste veckorna har det pendlat, både pass med konstant lågt bd och andra pass då bs knappt rör sig nedåt trots samma distans.
    Förutom ”maten” som du skriver ovan vad har du haft med dig under loppet? Extra mössa? Varmare/torr tröja?

    Du blir helt bombaderad med frågor här nu, men så glad att jag äntligen hittat någon som åkt innan med diabetes. Min diabetessköterska här i Stockholm har inte varit till så stor hjälp tyvärr.

    • Jo det är lite meckigt, men värt det eftersom jag vet att den funkar( 2012 körde jag halva loppet utan fungerande bsmätare, då kollade jag bs i sjukvårdstälten längs vägen….Jag svettas inte så mycket och har haft bra väder så jag har inte behövs använda extra mössa och vantar, tror jag hade det med mig 11 och 12. Jag har nog haft två underställ och bh emellan, dvs underställ, bh, underställ och sen vindjacka. På så sätt blir inte bhn kall och blöt och du kan lägga bs mätaren mellan brösten om den skulle bli för kall. ( Jag hade min mellan bh och det intre understället 2012 mellan Smågan och Evertsberg. Jag har magväska med skumtomtar, gel ( om jag sjunker för mycket) och Snickers. Fråga på du! I helgen kommer jag träna med andra diabetiker så jag ska försöka blogga även om deras erfarenheter och tips!

  5. Jag håller helt med dig. Har haft diabetes i 28 år och är 33 år gammal. Tycker också om att vara aktiv och leder pass på friskis i Uppsala. Funderar på hur man kan fixa ett ”faddersystem”. Jag delar gärna med mig av det jag kan och vill gärna ha input från andra när det gäller olika situationer. Bra inlägg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s