Hur ler man konstant i 21 minuter med diabetes typ 1 och Gore propaten 8 mm ringad / Bästa hba1c någonsin!!!

43. 43? 43!! Men det måste ju vara något fel sa jag till sköterskan, är du säker? Ja det är säkert!
Sist, 18 nov, dagen innan jag blev sjukskriven hade jag 56!

Så jag har klurat- vad sjutton ger mig så fint värde utan träning, men med sjukhus i två veckor? I våras när jag hade 48 upplevde jag det som jag hade mer känningar. Sen kom jag på det; INGEN STRESS! Jag har ju varit sjukskriven tom 31 dec! !

Nu blir det spännande att se vad hba1c visar om tre månader! ” Min Moogli” inspirerar mig, så jag ska kontakta honom för peptalk! Han har ett lågt hba1c och äter bra. Däremot tränar har inte så mycket som han borde så nu ska jag sparka/ inspirera igång honoml

Jag började igår- när jag fick löpartillstånd ringde jag honom och frågade om helgen. Nä jag kan inte o helgen sa han. HA,  sa jag-så lätt kommer du inte undan, när kan du då?  Torsdag sa han i onsdags kväll.

8 oktober 2013 sprang jag sist- redan då hade jag ont men ville  ju springa- min vän Anders Gyhlenius hade ju frågat om jag ville springa Hässelbyloppet istället för honom. Det gjorde jag då och det kom att bli sista gången jag såg Anders här på jorden. ❤

Mitt BS steg när jag bytte om och när vi började tror jag att jag låg på typ 10 i BS. Hela jag bara LOG när vi började jogga! Det kändes i magen ( där jag blev operad två gånger) och det kändes i benet -som inte sprungit på över ett år men kände INGEN gammal smärta!

Min huvudartär ut i höger ben är ersatt med 8 mm ringad Gore propaten 10-15 cm så istället för blodkärl har jag tyg i kroppen! Gore som i Goretex- kläderna ni vet.

ÅHHHH! Löpspåret kom till en backe och jag tryckte på med armarna och sen började jag trakassera ( eller peppa? ) stackars Moogli. JA KOM IGEN NU DÅ- DET ÄR BRA JOBBAT och HÄRLIGT NU ÄR DET X METER KVAR.

Med Anders i tankarna och Moogli bredvid mig flöt jag fram.  Både min trialton-kirugläkare och Moogli hade begränsat mig så det blev drygt 3 km. Jag muttrade att tiden var katastrofal men Moogli tittade på mig och sa något klokt” Josse- allt är mer och bättre än inget” Så sant och dessutom var jag rätt trött. Sen peppade vi varandra till sit-ups, plankan och armhävningar så igår hade jag träningsvärk när jag simmade- UNDERBART!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s