Nu springer Anders Gyhlenius runt på himlens grönskade fält

…och jag sitter kvar här på jorden och gråter.

Två meningar jag aldrig kommer glömma, från min första kontakt med Anders Gyhlenius- en helt fantastisk människa!  Januari 2012 svarade jag i telefon på mitt jobb när Anders ringde. Hej, jag skulle vilja ha hjälp med en resa till Cooköarna åt mig och min fru, kan du hjälpa mig med det? Jovisst, jag skickar dig ett förslag , så kan du och din fru fundera på förslaget så hörs vi i nästa vecka, jag ska till Bruksvallarna. Träning inför Vasaloppet sa Anders?  Ja, jag ska köra mitt andra Vasalopp snart. ”Jag har gjort 35 Vasalopp men jag har obotlig cancer så jag vet inte om det blir några fler”. Jag minns att jag inte visste vad jag skulle säga, vad säger man till en människa som låter så glad, så full av liv?  Vi pratade vidare och fann genast ett gemensamt intresse i idrotten. Vi skojade med varandra och jag sa oj, vad många, men jag har gjort en Ironman. Men det har jag med OCH Ö till Ö. Wow sa jag, vad coolt, det är min drömtävling.

Vasaloppet 2012.  Två dagar efter VL ringer jag till Anders, det visar sig att han också har kört! ”Men det var jobbigt, jag har tappat massor av muskler”

Sverige Nationaldag 2012. På tåget till Stockholm skickar jag ett sms till Anders; ”Såg du Stockholm Maraton”?”  Aldrig har jag bliriv så glad som när telefonen piper till ” Ja, det var jobbigt, jag är 110 kg tung av alla medicinerna och det var svinkallt, det regnade hela tiden men det var min 35:e Stockholm Marathon [ Jag hoppas jag minns rätt] Anders hade inte tittat på loppet , han hade SPRUNGIT det!

Öresund 2012: Jag skickar ett mail till Anders, med bilder när jag simmat över Öresund , får ett svar; Så jäkla snygg du är,[kan man vara snygg i en våtdräkt?!] Wow vad coolt att simma över Öresund, det vill jag göra innan jag dör. Då lovade jag mig själv att försöka uppfylla Anders dröm.

Jul 2012 ”Lyckliga du har ju bara sockersjukan” sa Anders när jag ringde och önskade honom God Jul. Den meningen påminner jag min själv om varje dag, att jag ”bara” har diabetes typ 1. Jag kan leva med min sjukdom!

Vasaloppet 2013. Jag vänder mig om varje gång jag stakar förbi en ”veteran”, de har kört VL över 30 gånger och har oranga nummerlappar. Efter 1 timme och 5 minuter inträffar det underbara;  uppe på myrarna kör jag förbi en person och när jag vänder mig om känner jag igen Anders direkt. ( som jag bara sett på passkopia tidigare) ÅHH Anders , jag fick träffa dig utbrister jag. Han tittar först något förvirrat på mig och ser sedan IFK Helsingborg Skidor på min rygg. ”Josefin, vad kul! ” Vi filmar till en ”Svensk Klassiker” sa Anders när kameramannen säger, ”kan vi få en kram till?”. Veckan efter från jag mail från Anders när jag har klarat Border to Border skidåkningen ” Du är en hjätinna” :Nä Anders, DU är en hjälte! Senare på våren mailar Anders, ”nu längtar jag efter vitsippor och att få äta smultron.”

Juli -augusti 2012, Öresund Jag sitter ut över ett glittrande Öresund och kommer att tänka på vad Anders sa sommaren 2012. Jag ringer hans telefonsvarare och säger ”du, nu är det bra väder, ska du komma ner så simmar vi?” Andes ringer upp och säger JA, vad kul, vi kommer ner 2 juli, jag tar Kalle min son med mig. Jag bjuder på vinbärspaj och solen skiner- det är en magisk dag. Jag hade ett par dagar tidigare gått ner i hamnen och bett hamnfogden hitta en bra kapten åt oss…och jag blir presenterad för kapten Per.  Kn Per är guld värld, han kan sundet utan och innan. Vi åker hans lilla fiskbåt över, Anders är så glad och myser hela tiden” nu ska jag få simma över Öresund”. Vi börjar vid Kronsborg Slott, jag är lite hög men brukar ju sjunka av havssimning och Anders och Kalle är laddade.

Vi börjar simma och det är svårare för oss att hålla ihop än vad vi tror.Strömmarna är grymman. En bit ut har jag kommit från killarna som är synkade och simmar på som ett radarpar!  En stor boj ( markör för leden) kommer plöstligt närme och närme mig i enorm hastighet och jag släpper taget om vattnet och låter strömmen ta mig- jag förs 30 m på 2 sekunder.  Efter en stund är jag närme Kalle och Anders igen och vi SLITER! Det känns som vi inte kommer någonstans ( det gjorde vi inte heller) och vi försöker simma söderut med strömmen drar oss norrut. Kapten Per ser bekymrad ut och säger ” nu vill jag att vi avbryter, det är för strömt” Då VRÅLAR Kalle den mest underbara kommentar jag någonsin hört” VI SKA INTE BRYTA OM VI SÅ SKA SIMMA TILL GÖTEBORG!  Mitt ute i Sundet piper min CGM och jag tror att jag är låg och vi har ”fikapaus”. Anders och jag äter varsin Snickers och sen kämpar vi vidare. Anders börjar bli trött och irriterad- han undrar varför vi ska simma söderut när strömmen drar norrut. Jag är för långt borta i vattnet för att förklara hur strömmarna gång, me jag vet precis hur han tänker och känner- jag tänkte själv både första och andra gången jag simmade att ”idioter- varför simmar vi så”.

Men efter 2 timmar och 27 minuter kommer vi överlyckliga in till stranden söder om Laröd. Anders är jättetrött, men inte mer trött än att han möter mig i en jättestor kram!  NU ÄR VI SUNDSSIMMARE!

Anders ligger utslagen på båten, helt utmattad och då säger han, ” jag mår ialla av cellgifterna jag fick i veckan”! Vilken människa ! Så när Anders ligger där med slutna ögon och jag blir riktigt orolig så höjer han två fingrar från durken som bildar ett V, Victory, ”Vi klarade det, vi har simmat över Öresund, Sundssimmare, check! ”  Det är mitt absoult starkaste minne av Anders, denna otroliga glädje över att få nå detta mål. ”Jag har längtat många många år över att få simma över Öresund, nu har jag gjort det, nu kan jag dö lycklig”

September 2013, mHealth Diabetes Grand Tour.  Jag cyklar från Bryssel till Barcelona för diabetesforskning och för att jag vill se om jag kan. Jag har nästan daglig kontakt med Anders, jag ringer var varannankväll och berättar hur det går; jag hamande ju på sjukhus i Saarbrucken pga hyperglykemi andra dagen. Näst sista dagen blir jag avlyft av banan, jag har cyklat för långsamt och det hinner bli mörkt. Sista dagen börjar med en backe och jag ringer till Anders och sa, ”nu får du hålla mig sällskap här uppför backen, nu står här Barcelona 130 km så .Anders, som aldrig brutit någt av sin 800 lopp sa, ”vi får se om det tar mig av banan på Lidingöloppet i år. Då får jag också veta hur det känns”. Anders frågar hur det känns och jag säger att det är svårt att greppa att jag, som hatar Vättern, har fixat 200 mil genom Europa. Han flinar och säger ”Kalle och jag vill ha en bild på din babianrumpa!

Lidingöloppet 2013 Jag springer inte, men det gör så klart Anders. Hanspringer med Kalle och sin dotter Anna. Flera av mina bästa löparkompisar springer också  och Anders berättar när jag ringer honom samma kväll ” Josefin, känner ju folk överallt, Inte en, inte två, inte tre utan FYRA  gånger springer folk om mig och säger ” jag ska hälsa från Josefin och vilken KRAFT det gav mig”  Ja, underbara Anders, det var precis det som var meningen och mina vänner tyckte det var så härligt att se hur du sken upp som en sol!

Hässelbyloppet 8 okt 2013 Anders och jag har bestämt att vi ska sprinag Hässelbylopet ihop eftersom jag är i Stockholm. Jag har inte sprungit på två månader, sen i augusti, men packar ner löparkläderna. veckan innan får jag inte tag på Anders. När jag landar på Arlanda ringer han ” Du, jag har så ont så jag orkar inte, men du kan väl springa med Kalle så kan jag heja? SJÄLVKLART!  Det är en strålande höstdag, Anders säger gång på gång, titta vad vackra löven är. De ÄR vackra,men det är lätt att glömma bort. Starten går och Anders har sagt han ska stå vid 2 km och jag springer fram och kramar honom. BrJosefin, du ser fräsch ut!  Vid knappa 8 km inser jag att trots att jag har jätteont i mitt lår så an jag gå under 50 min om jag KÄMPAR.  Plötsligt ser jag en välbekant figur  1,5 km föremål, där står ju Anders igen. Jag dividerar snabbt med mig själv, var är milen på unde rller över 50 min mot att springa fram och gör att snabbt stopp vid Anders? INGENTING!  Anders får en kram till och jag pressar mig det sista och dunkar trots allt in 49.39 !  Som en extra bous tillbringar jag söndag eftermiddagen med hela familjen Gyhlenius, vi äter pizza.

Seychellerna, mars 2014 ”Åh Josefin, vad glad jag är, jag får komma tillbaka till Seychellerna en gång till, med min Karin, det ska bli så underbart!” Jag har återigen hjälp Anders att boka upp en resa och jag glädjs med dem. ” Jag ringer och berättar hur allt har varit när jag kommer hem säger Anders, vi kanske hör av oss under resan”.  Vi har smskontakt och jag får ett sms från Anders, som som vanligt avslutas med ”kram från Anders”.

Det är det sista jag har från Anders för han somnade in 23 april och här sitter jag på jorden och gråter. Men jag ska försöka torka mina tårar och tänka på vad Alvar sa; ” Josefin, du har ju många fina minnen av honom”.

Ja det har jag och jag är helt övertygad om att Anders är med mig i rapsfälten när jag cyklar, han kommer vara med mig varenda meter mellan Barcelona och Wien under Diabetes Grand Tour i höst och han kommer vara med mig när jag gör min nästa utmaning- ska försöka simma över Öresund, fast från Malmö mot Saltholmen. Jag är så glad över att just jag svarade i telefon den där januaridagen 2012! Anders är och kommer förbli en av de varmaste, mysigaste och mer inspirerande mäniskor jag någonsin träffat. Jag har aldrig träffat en människa som är så glad över livet så nära döden och påminner mig om att lyckliga jag har ju bara sockersjukan!

Ni kan ge er katten på att den dagen vi kommer till himlen kommer Anders så där med vita vingar och ett stort leende” Josefin, ska vi göra Ö till Ö nu, det ville du ju göra”?

Jag ska göra mitt absoult bästa för att fortsätta sprida din inspirerande anda! Tack Anders, för allt och du är bara bäst!

Anders har gjort ännu en prestation-Öresundssimning- "check" 2 aug 2013

Anders har gjort ännu en prestation-Öresundssimning- ”check” 2 aug 2013

Anders Gyhlenius på jobbet.

Anders Gyhlenius på jobbet.

Anders 2 aug då Anders, hans son Kalle och jag simmade över Öresund

Anders 2 aug då Anders, hans son Kalle och jag simmade över Öresund

På den danska sidan, innan vi hoppade i vattnet

På den danska sidan, innan vi hoppade i vattnet

IMG_0238

Foto: Anders Gyhlenius, 2,5 km in I loppet

Foto: Anders Gyhlenius, 2,5 km in I loppet

 

 

 

Annonser

6 thoughts on “Nu springer Anders Gyhlenius runt på himlens grönskade fält

  1. Vilken underbar läsning Josefin!! Man fick några tårar, samtidigt som jag förstår din glädje över att ha mött Anders. Ha en bra Valborg

  2. Hej!

    Vılken fantastısk berättelse! Sjalv vaxte jag upp med Anders som extrapappa (Kalle och dom andra barnen ar mına kusıner) och mınns honom precıs sa dar: alltıd glad och valdıgt socıal!
    En gang ı slutet av 90-talet besteg vı vulkanen Teıde pa Tenerıffe (jag och Anders och Anders son Johan) fast vı egentlıgen ınte fıck for toppen var egentlıgen avstängd for att dom bedrev forsknıng dar uppe. Sa spanska polısen var ınte sa jatteglada nar vı kom ner och upptäckte oss men Anders lyckades snacka oss ur sıtuatıon och som jag mınns det stod polısen dar och skrattade tıll slut. Jag var 14 ar da och kommer aldrıg glomma det 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s