Josse cyklar fort med RIKTIGA cyklister & blir paff när Diabetestidningen kommer i brevlådan…

Har du pump?” sa grabben när jag kollade mitt bs när jag var ute och cyklade med ”mellangruppen”. Ja sa jag, ”är du läkare?” Nej sa grabben ( nja mannen då, han kanske var över 40 🙂 men sjuksköterska och nu jobbar jag på Medtronic med pacemaker. [Men jag fattade att han kunde lite om pumpar.]  Mackis var där samtidigt och frågade och blev nöjd när jag sa 7,7.  Vilken vän han är, Mackis, eller hur? Innan vi började träna hade han inte en aning om bs, pumpar eller känningar och nu tränar han alltid med ett extra Snickers eller Gluco Tabs för min skull! Det kallar jag en sann träningskompis!

IMG_1833

Helsingborg med omnejd bjöd på ett magiskt sommarväder och i princip vindstilla. Jag bestämde mig för att försöka haka på den snabbare delen av mellangruppen. Roger, på Öresundsmassage som jag var på ”återbesök” hos idag sa ” du är otroligt stark*” när han konstaterade att mitt lår när mycket mycket starkare- känns bra! nu är det bara fotkräket kvar, hoppas nu den återgår till normalläget snabbt. Jag har fotinlögg när jag springer, ev kan det vara så att DE har gett mig fotproblemet. De är nämligen gjorda för min sneda höft och nu är den rak!  Därav valde jag utmaningen med att försöka pressa kroppen och låret lite idag. Passet hade bra fart i början och jag höll farten uppe  med gruppen de första dryga 30 km. sen kom en backe och där tappade jag fullstädigt! Men  då väntade tre av ”grabbarna” min mig så jag inte tappade grupen fullständigt och vi körde på ytterligare någon mil där resten väntade.  När vi körde därifrån tappade jag tyvärr direkt igen och då dök ”Mr Medtronic”och två till upp och vi turades om att dra. Mitt bs hade nyss legat på 7,7 och jag åt resterna av ett halvt Snickers och en bit av en havre kaka. Mackis hade cyklat upp sig till ”speedogruppen” så utan att Mr Medtronic hade någon aning om det var det väldigt lugande för mig att cykla med honom!

Mr Medtronic och de andra två peppade mig och gjorde allt för att jag skulle orka- och det gjorde jag. Snittet blev mellan 33 och 40 på de resterande dryga 20 km. Mina ben gick runt runt som i ett ekorrhjul och jag trampade på allt jag orkade ! Väl hemma kan jag kostatera att jag cyklat 72 km och det utan smärta i låret 🙂

I veckan har tidningen DIABETES 3/2013 kommit ut -alla som är medlemmar i Svenska diabetsförbundet får den. Jag blev något konfunderad när jag fick frågan ” får alla tidningen” av ett av mina ” diabetesbarn” My, 6år. Då hade jag inte sett framsidan…….  den gillade My ! 🙂 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s