Överaktivt lår, möte med My 6 år, lamadjur vid rullskidskörning och trafikolycka

Mitt lår är överaktivit, vilket i praktiken innebär att lårer blir stelt och jag tappar ALL  kraft. Detta problem har jag haft av och till sen sommaren 2010. Igår ville inte låret alls. När jag sprang Sylvesterloppet i Båstad gick det således vansinningt långsamt och det är oerhört FRUSTERARANDE att känna hur resten av kroppen orkar men låret gör att jag springer långsammare än någonsin.  När jag hade sprungit 2,5 km av 5 kom jag upp jämnsides med en liten tjej som gick och sprang växelvis. ”Orkar du springa med mig sa jag, jag springer inte så fort” sa jag. Ja det gjorde hon. Regnet VRÄKTE ner och jag tipsade Anna,som tjejen hette, 10 år, att springa vid sidan om vägen. ”Det är bra sa jag, kämpa på Anna” och vi sprang vidare i regnet. Vi sprang ihop resten av sträckan och 500 m före mål sprang vi om hennes mamma. 100 M föremål skrek jag till den tappra publikskaran som stod där i ösregnet” En applåd för Anna!” och så sprang vi i mål. Den där tjejen var duktig, jag hade nog aldrig kommit på tanken att springa 5 km när jag var 10 år, än mindre i ösregn och +5 grader och blåst.

Sylvesterloppet i Båstad - 31 dec 2012, 5 km, start

Sylvesterloppet i Båstad – 31 dec 2012, 5 km, start

I mål väntade en annan tjej på mig. Hon heter My och är 6 år. My har också diabetes typ 1. (Det var hennes pappa jag tänkte på när jag läste Låt det gå ett år…av Malin Nyman på en solstol på Medelhavet och tänkte att jag ska erbjuda mig att vara barnvakt. ) Det var jätteroligt att träffa My, det är märkligt vilken närhet och samhörighet som jag upplevde direkt med henne. My bubblade på och vi pratade om pennor och pumpar. Jag visade min CGM och infusionset på magen och My visade sina små ”stickbulor” hon fick av nålarna. My tycker sprutorna är värst med sin diabetestyp 1. Jag tyckte det var skönt att höra (snälla missförstå mig rätt) att jag inte är ensam i världen att få en bloddropp varje gång jag sticker mig. My får nämligen det också. Samtidigt som My bara är 6 år har hon järnkoll på saker som inte andra barn i den åldern har en aning om. Jag frågade om hon ville känna på min infusionslang och då sa hon tvärsäkert; ”Jag hade likadan till droppet när jag inlagd fast du kan ju flytta lätt på pumpen, min droppställning var alltid på fel sida.” Jag hoppas jag snart får träffa My igen. 🙂

My och jag i Båstad idrottshall

My och jag i Båstad idrottshall

Efter mitt misslyckade Sylversterlopp var det dags för rullskidor på Hallandsåsen.  Det blev 15 km i blåst och växlande mellan regn och ösregn och mina tankar gick till att vänner runt om i landet ( läs norrut!) som skriver om underbar skidåkning….. Göran, min skidkollega från IFK Helsingborg coachade mig väl och ge mig tips hela tiden ”räta på kroppen”, träna mer diagonalåkning i backarna och använd magen. 1,5 h i ösregn- det är en nyårsaftoneftermiddag i Skåne det! Återigen hade jag AnnaPS linne. Detta gången fattade jag att det finns en innerficka i fickan till pumpen så min Animas Vibe låg säkert inbäddad. AnnaPS har verkligen tänkt till för så fort pumpen larmande så känns vibrationerna mot bröstet- kanon!

Platspåsar på pjäxorna...

Platspåsar på pjäxorna…

...och uppe på Hallandsåsen hejade även några lamadjur!

…och uppe på Hallandsåsen hejade även några lamadjur!

Vid avfarten till Helsingborg, där E4 och E6 möts stod det två bilar mitt i vägen. Idioter hann jag tänka, de står jag så andra bilar inte kommer fram. Det var becksvart ute och när jag kom närmre såg jag en kvinna försöka stanna mig; ”Kan du gå med mig fram till bilen?, jag vågar inte och det sitter en person i bilen och den är krockad.”  Jag satte på varningsblinkers på bilen och öppnade bildörren- SWISH, SWISH, bilarna susade förbi mig några meter bort i (minst) 110 km /h.  Jag inser att vi kommer bli påkörda om vi ger oss ut i vägen. Var är min reflexväst, min hjärna är rörig och jag vet att jag hade en när jag körde rullskidor, var i bilen finns den? Längst inne i hjärnan säger något mig att jag har ju en liggandes i bilen, en stor för att ta utanpå kläder.

Jag ropade till tjejen som stoppat mig, ”har du ringt SOS?” ”Nej”, ”Flytta på din bil och ställ den vid vägkanten och stanna i väggrenen kommenderade jag samtidigt som jag satte mig i bilen och ringde 112.

”Hej, jag heter Josefin Palmén och jag sitter vid trafikplats Kropp och här är en trafrikolycka” säger jag.  ”Är någon skadad? ”Det vet jag inte, vi ska ta oss fram till en bil som står ute i motorvägen, det finns en person i bilen” säger jag samtidigt som jag 1) ser blåljus komma bakifrån 2) känner hur pumpen börjar larma att jag är hög eller låg!

”Jag ser en polisbil bakom mig” säger jag och avslutar samtalet. Den miliära delen av ”Josse”, eller rättare sagt ”Palmén” har jobbat. Jag, som ofta blir så stressad och stirrig blir kollugn i situationer som denna, har varit närvarande vid en trafikolycka tidigare, då ”klev jag ur mig själv” och tog även då kommandot med ”hela handen” . Det är nästan 20 år sedan jag muckade och insåg igår att detta moment hade fastnat- att handla rationellt i en stressad situation.

Jag inser att jag inte har en aning om vad jag ligger i bs men tar ett beslut att ignorera CGM/pumpen som ligger inbäddade långt innne i kläderna.****

När jag möter poliserna kommer jag på var reflexvästen ligger, sliter fram den och får den på mig samtidigt som ena polisen och jag närmare oss bilen. I bilen sitter en kvinna i min egen ålder, jag ser henne röra på en hand när passagerardörren öppnas och min blick möter hennes- jag har aldrig sett en människas blick så rädd. Polisen hämtar en brandsläckare och jag frågar högt ” Vad ska vi göra?” Polisen tittar på oss och säger” Har ni sett något?” ”Nej svarar vi bilen var krockad i fronten när vi stannade”. Ok, tack för att ni stannade för att hjälpa till, men då vill jag att ni kör härifrån. Jag kör hem och har tänkt sedan dess på kvinnan i bilen, hoppas hon mår bra.  Om ni inte har en reflexväst liggades i bilen, lova mig att köpa en på Biltema i veckan och lägg i bilen, de kostar inte mer än 30-40 kr. Reflexer och relexvästar kan verkligen rädda liv till en väldigt billig peng!

reflexvästar

reflexvästar

****Samtidigt får jag en idé som jag ska framföra till Rubin Medicals som jag tror kan göra pumpen till ett bättre hjälpmedel.

Annonser

6 thoughts on “Överaktivt lår, möte med My 6 år, lamadjur vid rullskidskörning och trafikolycka

  1. Men hallååååå Josefin!!!
    Vilken nyårsafton för dej!!!!
    Jag undrar om hela min kropp är överaktiv ibland….. Liksom inget vill röra på sej!!!! Fast idag har jag tränat:)
    Hörs! Åsa

  2. Underbara Josefin!! Du gjorde vår dag igår. Nu har vi två som pratat om att vara med och springa till sommarn. Och hoppas det blir många fler tillfällen att träffas! Tänka sig att denna piss diagnos kan leda till positiva möten!

    • Hej Linda, detsamma! Som jag skrev, värdet i Båstad var inte så charmigt, men det är verkligen My! Jätteroligt att träffa övriga familjen med och jag hoppas att vi ses snart igen. Ja, det är många underbara människor som man har träffat på grund av ( eller ska jag säga tack vare 🙂 min diabetes typ 1 under 2012!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s