GOD JUL ….och träningspasset som smalt bort!

Julafton 2012 började på bästa tänkbara (diabetes)sätt; när jag vaknade hade Alvar skickat ett sms och önskade mig god jul. Tack Alvar ! Visst var det omtänksamt, eller hur ? 🙂  Jag mms:ade genast över en bild på mitt vallajärn jag fick igår. (Alvar är inte bara diabetesveteran, han är även en duktig längdskidåkare.)

Eftersom det snöade mycket igår hoppades jag på ett härligt skidpass under julaftons förmiddag, men insåg tyvärr när jag kom ut att det var allelles för blött, både för skidåkning OCH  för löpning. Med tanke på att mitt bs påverkas så mycket av fysiska aktivet fick det bli en kompromiss, 90 min promenad med hunden.

”Du/ni får prova er fram, det är individuellt, ni får prova er fram!”, känns det igen? Det är nog den mening som jag är mest trött på inom alla diabetestermer! Tyvärr är det sant! Igår kväll pratade jag med en ”diabetesmamma” om kost och hur hennes som resp jag reagerar på olika saker, han blir tex låg av pasta. Om jag äter 6-10 pastaskruvar stiger mitt bs med 10 enheter! (Således äter jag aldrig pasta,dricker aldrig sportdryck heller. När jag tävlar laddar jag med fett istället för kolhydrater och har med mig kokt ägg ut på banan som jag äter under tävlingens gång om det är långlopp ( dvs över 5 timmars tävlade).

julaftonslunch

Min lunch bestod av sill, lax och ägg och mitt bs låg klockrent mellan 7,2-5,2 tills dags var dags för middag. Då åt jag resten av julbordet (nej inte bokstavligen 🙂 ), korv, skinka, rödkål ( hemgjort utan socker), mer lax, fläskkorv och julmust light.  Dessvärre bestämde jag mig gör att ”unna ” mig efterrätt i form av ris a la Malta och ”plumpudding” (britttisk fruktkaka med konjaksås).

Jaja, är huvudet dumt för kroppen lida, ett utryck jag lärde mig för nästan 20 år sen…..nu sitter jag har med ett bs på 15-17 trots att jag pumpar in insulin. Det var inte mycket jag åt och jag har, tack vare min pump, tagit lite insulin i taget, men jag 1) blir ändå tokhög 2), känner en olustkänsla och hur det sticker och värmer i hela kroppen, på ett mindre trevlig sätt. Det är inte konstig, jag har ju mer än dubblet så mycket socker i blodet mot vad jag borde ha. Även om jag lyckas få in rätt insulinmängd, mår jag ändå dåligt! Jag lade ut frågan på ett forum till andra diabetiker typ 1

”Är det någon mer än jag som mår dåligt vid högt sockerintag, även vid rätt insulindosering?” Jag fick fem svar varav fyra svarade att det mådde dåligt både fysiskt och mentalt och en svarande ”mest mentalt”. I juletider kanske det lätt glömst bort att höga bs-värden oftsa innebär att man som diabetiker typ 1 inte mår så bra.  Således är jag inkonsekvent när jag nedan infogar ett recept på fudge, men det är LCHF-fudge, ska bli spånnande att se hur kroppen reagerar på den i morgon!

Nu regnar det ute så i morgon kommer det (tyvärr) finnas goda möjligheter till rullskidsåkning eller löpning.

GOD FORTSÄTTNING!

LCHF-fudge

Chokladfudge med mintsmak. (Emilie Holmströms recept)
4dl vispgrädde
100g osaltat smör
50-70g 70% choklad med mintsmak
Koka upp grädde, och smält ner chokladen. Rör sedan i smöret. Låt koka i 30min tills smeten tjocknat lite. Rör om ofta! Häll upp i en form (min var liten, ca 10×15 med hög kant) och ställ in i kylen över natten. Skär upp i lagom bitar.

Jag hittade inte 70 % choklad med mintsmak så jag tog 70 % med päron istället, smakbiten jag provade nyss verkade lovnade 🙂