Det måste vara meningen och roddmaskinen gör ont i magen

 

Hej, är du här? Jag tittade ner på killen som jag precis skulle sätta mig bredvid på planet som skulle ta mig till Rom. Minnet rusande runt och så trillande polletten ner- det var ju Andreas Stensson, roddkillen som höll föreläsning på världsdiabetesdagen i Malmö som tittade på mig. Han hade blivit seatad längre bak i planet, precis som jag och hade ändrat säte. Det hade jag med gjort…och eftersom vi inte kände varandra för 10 dagar sen så måste det någonstans vara meningen att vi skulle mötas igen!

Andreas skulle ner med jobbet och det skulle jag med. Tillsammans med två kunder/kollegor skulle jag kryssa med Crown Princess, en båt som tar cirka 3600 gäster, från Rom till Athen. Jag jobbar på resebyrån Tour Pacific som är en specialistresebyrå som främst säljer Australien, Nya Zeeland och Söderhavet. Sedan ett par är säljer TP även andra resmål som tex  Seychellerna, Bali och just kryssningar, därav denna resa.

Inspirerade av Andreas gick jag till gymmet och satte mig i roddmaskinen. Jag konstaterade att jag skulle ha drygt 500 m kvar om jag hade rott OS-final med Lassi Karonen. Idag har jag ont i magmusklerna och ont i händerna.

Kryssningar består till stor del av mat och att äta, åtminstone är det min personliga uppfattning.  Problemet är att det är mat med mycket kolhydrater. Självklart kan jag välja, men disciplinen sviker mig fullständig och jag vill äta vad jag känner för. Självklart leder detta både till extremt dåligt samvete och att jag får dåligt fysiskt, eftersom kroppen inte gillar snabba bsrusningar. Jag förhandlar med mig själv, ok, jag skippar vissa kolhydratsintag (läs bröd, pasta) för att äta mer av andra (läs kakor och efterrätter) Samtidigt försöker jag kompensera med träning (vilket inte alls går, eftersom jag inte kan träna i närheten av den mängd som jag äter…) Men men tänker jag, jag kan gå tillbaka till en striktare LCHF-kost när jag kommer hem. Denna vecka vill jag äta efterrätter och tyvärr gör jag det med besked…första kvällen åt jag två förrätter, en huvudrätt och tre efterrätter. Pumpen fick jobba hårt, när jag la mig låg bs på 8 och jag trodde inte att jag hade lyckats…. Det hade jag inte heller för när jag vaknade vid 5-tiden på morgonen  i Neapel visade mätaren 20,6 . Blä, men totalt självförvållat……

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s